följde med mitt gamla företag Cosmo Entertainment för uttagning av nya entertainers för denna säsongen i Spanien. vi, jag och Geertje, gick upp tidigt på hotellet, hade en härligt lång frukost och satt och pratade gamla minnen. vi gick sedan bort till arbetsförmedlingen där uttagningen skulle äga rum. fixade salen så det blev tillräckligt med plats för gameshows och dans. exakt klockan 10 kom det en bunt med förväntasfulla Britter som alla vill ha en plats i företaget. nervösa och tillfixade så mycket det går och ändå klädda i träningskläder. jag var inte en utav dem längre. jag stod nu framför dem i min röda Nike-tröja med loggan Cosmo på bröstet och en namnbricka med namnet "Sandra".
vi dansade, vi skrattade, vi diskuterade, vi tog ett beslut. på måndag får alla dessa förväntansfulla reda på vilka som blivit erbjudna ett jobb. vissa leende, vissa besvikna. i vilket fall, så var det en härlig grupp som vi mötte i Birmingham, och nu kan jag inte hjälpa det. jag saknar Cosmo, Spanien och livet som en entertainer. man levde i sin hotell/entertainer bubbla och det "riktiga" livet blev bortglömt och skrämmande. hela kvällen och hela morgonen har alla musikaler gått varmt på min musiklista.
varför slutade jag? jag kunde gjort en säsong till. kunde eller kan jag?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar