varför varför varför?

åh vilken röra (som alltid!)

man har verkligen otur när alla i din närhet konstaterar att sådan saker bara händer mig.

jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.

nu skulle jag har varit på en känd nattklubb i Prag och sedan sova på fint hotell med en fin vän.

MEN här sitter jag i mina mjukisbyxor och skriver skolrapport istället.

och konstaterar än en gång att holland gör mig trött och att min otur liknar numera klichés

efter störningar på spåret lämnar inga tåg stationen och personalen rekommenderar mig att ta bussen

men när jag sedan suttit där i 10min blir informerad att detta är långsammare än vilket annat alternativ! efter att ha sprungit på ett tåg i rullning
och lyckats hinna med en transfer buss till den lilla flygplatsen

står där en väldigt osamarbetsvillig anställd med 0 intresse att hjälpa.

Kundservice? NEJ

efter att se mitt flygplan lyfta tar jag mitt rosa handbagage och sätter mig på tåget hem igen.

holland du gör mig trött!

imorgon ska jag bara flyga iväg, för man kan väl inte ha otur 2 dagar i rad?

"knock on wood"

helgens guide

imorgon imorgon imorgon

galet.galet.

galnaste kvällen på länge med mina fina tjejer. en kväll jag sent kommer glömma!

efter all stress med tentor, praktik och all annan drama var detta precis vad jag behövde.

 en del utav våran Teneriffa dans, haha! (efter detta fick vi tydligen både publik och dans kompisar!)

en paus i tentaplugget

det har varit väldigt mycket plugg och lite fritid men så är det väl när man är student.

har det inte varit plugg har det varit mycket komplikationer och fix här hemma.

veckorna går så snabbt att jag inte ens hinner med.

imorgon skriver jag min sista tenta innan det är dags för höstlov. höstlov?

känns ju som om sommaren just slutade och nu är vi redan halvvägs mot jul.

jag och min inneboende ger varandra pluggstöd och det känns skönt att har någon vid sig

och som förstår mig så bra att vi inte behöver prata. efter snart tre veckor i denna lilla lägenhet har vi börjat vänja oss vid varandras närvaro och vanor.

efter några intesiva dagar med bara pluggkompisar runt sig var det rättså skönt när fröken Van der Post kom över för middag. att bara få prata om någonting annat än bara plugg....haha att även få skvallra lite och bara störa oss över knäppa saker som våra sambos gör.

tiden bara sprang iväg och det var med ett leende på läpparna jag satte mig ner i soffan med en stor kaffe. jag har så mycket att se framemot, att jag ska försöka njuta

Love Manuela

vill tipsa om Manuela på bloggen passion4baking.com

bjuder på bilder från hennes Rosa Bandet tårta

bilder från passion4baking.com

springa i motvind

ingenting går som jag vill just nu och jag orkar inte hoppas mer.

allt känns utom min kontroll och jag vill bete mig som ett småbarn och lägga mig på golvet och skrika, sparka och tycka livet är orättvist. varför funkar inte sådant nu?

varför kan inte mamma eller pappa plocka upp mig skrikandes, torka mina tårar och förklara varför man inte alltid kan få vad man vill och sedan erbjuda något som var bättre än det man ville ha från början.

nu måste man plocka upp sig själv. tro på sig själv.

detta känns omöjligt just nu.

allt känns omöjligt just nu.

jag vill ingenting just nu.

jag vill vara ett barn igen, så man inte behöver mötas utav verkligen.



fantisera

jag känner mig som ett barn igen när jag på kvällen ligger och fantiserar om vad som kommer hända.

vad som kommer ske i mitt liv.

jag är inte van vid att vara så här stilla och jag känner att det kryper i kroppen på mig.

jag vill röra på mig, göra något nytt. jag är rastlös.

ett kapitel har kommit halvvägs och jag vill börja på ett nytt.

man ska ju inte lämna saker ogjorda för det kommer man ångra senare.

men åh! jag känner att jag står så still.

något måste göras, nya projekt måste startas, ett nytt kapitel måste öppnas.



bokens öde

imorgon ska jag debattera och diskutera om bokens tid nu är över. smart-phones och internet kommer ta över och böckernas tid är slut. svårt när jag är en utav de personer som verkligen uppskattar en bok och känner ett måste utav att ha just en bok att hålla i när jag ska läsa.

 varken en kendal eller iPad kan ta ifrån den känslan av att ha en riktig bok i mina händer. värken man får i sina armar när man i sängen måste ligga och hålla upp boken så man kan läsa orden.

 boken som med en duns väcker en när man slumrat till. sidorna som måste bläddras och känslan utav att bläddra den sista sidan och inser att den är slut.

skrämmande och läsa alla atriklar och undersökningar som allt pekar på att bokens öde är mörkt.imorgon ska jag tala emot allt detta och övertyga att internet och mobiltelefoner överträffar boken.

Kommer boken försvinna?

fina vänner och en massa mat

alla tankar om student och plugg har varit som bortblåsta denna helga.

Lyx har blivit mitt nya ord.

jag har njutit till fullo med alla de människor jag tycker som mest.

när vardagen börjar bli tråkigt och regnet bara öser ner utanför fönstret och all inre stress om att jag fortfarande inte har en praktik plats gör sig påmind. då rymmer jag.

härligaste Niki, Jag och finaste Nadya på nyöppnade sushi restaurangen Sumo

till detta blev det varm sake (kanske någon kopp för mycket)

haha vilken härlig kväll det blev 

vår första beställda runda bestod utav mini-vårrullar, kyckling curry och grillade räkspett... 

...och sushi såklart 

fredagen blev det lyxiga middag hos Stefans lilla familj (vill också ha en stjärnkock till man!)

då bjöds det på hemmagjord pesto med proscuitto och tryffelost. sedan grillad anka med portvinsås

och sedan en dessert bara till mig, kall cheesecake med IKEA-lingonsylt. verkligen ett tips!

underbara kväll med mycket fina viner och som avslutning ett glas whiskey.

känner mig verkligen som en fin-lirare just nu, haha.

en svensk var det här!

ensam no more om man nu kan säga så.

en gemensam bekant har nu fört ihop två svenska tjejer och idag skulle vi ha vår första blind date.

vem kunde gissa att vi hade så mycket gemensamt. visar sig att vi har arbetat för samma företag i Spanien och att vi har varit på en fest här i holland för över ett år sen.

tänk att två öden kan träffas och minnas så långt efter. vi skrattade och jämförde vårt nya land till vårat hemland. pratade om unga rastlösa studenter, glömde ord, pratade svengelska och bara njöt utav att prata svenska.

njöt utav att vara de enda av oss.



ibland blir man bara sur!

blir så trött när folk inte håller vad dom sagt. säg inget om du inte är säker!

det har varit mycket sånt denna veckan. människor säger en sak men sen i sista sekund så tvekas det.

sätter mig i en tråkig sits och nu är jag bara sur.

chockad? knappast. ibland känner man bara sina vänner för bra.

man vet vilka som hänger på och vilka som i sista sekund kommer backa ur.

tråkigt att de aldrig lär sig.

man vilka Ja kommer i slutändan bli Nej.

puh! sluta säga Ja till allt och sedan backa ur.

ja, för detta gör mig bara sur.



husgäst

denna veckan känns tung väldigt tungt. inget känns som vanligt och allt är upp och ner. min bubbla har spruckit och jag sitter förvirrat och plockar upp de vassa bitarna. det är så mycket måsten i mitt huvud. så mycket jag vill men inte kan. man borde väl njuta utav student tiden. just nu längtar jag tills den är över. att jag kan lägga undan alla mina böcker, block och formler. börja mitt "vuxna"-liv. det känns som att tiden bara står still och att jag bara står här och trampar. allas liv rusar förbi och utvecklas medans mitt sitter fast i ett hårt klister.

 jag vill göra allt jag drömmer om och slippa tänka på att jag är student och borde leva som en. jag drömmer om semester, men sitter inne och skriver på en skolrapport. jag drömmer om god mat och fina viner medan verkligheten är energy dryck och nudlar. jag drömmer om mina nära kära som är längre bort än vad jag vill. det är dessa gråa dagar som man behöver en push och support. men jag har ju iallafall fått tillbaka en fin vän på "hemma plan". närmare än någonsin, nämligen i mitt vardagsrum.

gjort är gjort

uppladdning inför dagens lopp. inte kul att äta pasta 8 på morgonen

dags för start och jag var väldigt nervöst. skakig i bena och händer. vet inte om det var nervositet eller för de tre redbulls jag precis druckit

målgång på 28,50 och på plats 715 utav 2058. inte allt för illa

 dags för halvmarathon. utav över 900 som anmält sig var det endast 738 som kom i mål. perfekt väder för åskådare men för löparna är 27+ alldeles för varmt och man såg att många hade svårt för värmen

halvvägs var det tid för dricka och en snabbt torka av sig

sambon sprang in på 2h 14min. SUPER! med tanke på hur fruktansvärt varmt det var.

vi avslutade kvällen på en filt i parken tillsammans med en gammal vän. gissa om det var svårt att ta sig upp från sängen imorse. vad ska vi hitta på nästa år....?