sena kvällar och idétorka

sitter med en salig röra av papper och böcker. försöker få klarhet i mina tankar och idéer. för trötthetens skull satte jag på en kopp kaffe till mig själv. sitta vid datorn i mörkret kan annars vara rättså mysigt, men just nu känns det tugnt. måste måste skriva. åh det är ju så svårt när man har idétorka. tror inte att argumentativa texter är min grej, eller iallafall inte vid denna tidpunkten.

mål i sikte

jag vet inte om det är det underbara vädret (26 grader och sol) eller en weekend utav pepptalk med en fin vän som har gjort att jag känner mig mer motiverad än någonsin. fokus är hittat och jag vill göra klart allt arbeta alla läxor och göra det till perfektion. jag får väl passa på att göra så mycket jag kan nu innan det försvinner igen. ibland behöver man bara en push i rätt riktigt och stöd från fina vänner. underlättar att prata med de andra som känner sig lika ofokuserade och stressade som en själv. man ger varandra support. gjorde ju även saken bättre att program jag vill plugga mitt sista år har en begränsad intagning och de med högst betyg blir antagna. challenge accepted!

shiiit va härligt

äntligen äntligen äntligen.

man blir bara så glad när man ser hur all hård träning faktiskt lönar sig

jag har äntligen nåt mitt mål och det känns så skönt att säga

att jag ikväll har sprungit min 6km runda på 29min

tänk att för bara 2veckor sedan sprang jag exakt samma runda på 35min

tänk vad 6min kan gör mig glad



en dag i parken

denna veckan har börjat underbart. varje dag har det varit mellan 20-25 grader och att det i helgen blir oktober känns väldigt långt borta. sommaren har äntligen kommit. plugget har nu satt igång på riktigt och vi alla börjar bli mer upptagna, men ibland behöver man en paus för att kunna fortsätta. idag efter skolan blev det en tur till parken. på en retro mönstrad filt med fotbollsspelande och jonglerade vänner satt vi där och pratade om allt och ingenting. precis vad som kan behövas ibland. ett försök till att lära mig spela gitarr påbörjades men gavs upp rätt så snabbt. istället blev det volleyboll. volleyboll i parken en het dag var precis vad jag behövde för att få upp motivationen. härligt!

det börjar bli verklighet

på söndag kl 11 står jag tillsammans med säkerligen hundratals andra nervösa löpare och amatörer för att springa innerstadens 5km lopp. jag vet att 5km är ingenting och att man inte ens behöver träna för en sådan distans. det är en stor skillnad mellan att springa sena kvällar i industriområdet för mig själv och att springa fem ggr runt stora torg inför publik. jag tror nog att publiken och människorna skrämmer mig mer än själva loppet. det blir ännu en sak att checka av över saker jag har gjort. nästa år blir det kanske milen.....

ladies night

vilken superkväll vi hade. hade redan på känn att det skulle bli bra, men jag har ju aldrig varit på en ladies night så visste inte vad jag hade att förvänta mig så när vi gick ifrån finaste Niki´s lägenhet kände vi båda ett pirr i magen av förväntan. när vi kom till biografen möttes vi med champagne och ett rum fyllt med små marknads stånd där man kunde fynda sådant som vi tjejer vill köpa (eller?). när vi kom in i biosalen stod ett gäng med personal i silvriga Coca-cola light jackor och delade ut drickor till allihopa. biografen var fullsatt. på varje plats låg en påse med popcorn och de omskrivna goodie-bagsen ( vilken var lite av en besvikelse, men vad kan man förvänta sig). sedan blev det dans uppvisning från en hiphop grupp men sedan helt oväntat skulle det även bli en utlottning av små priser. och JOO jag vann första pris! ett set med Karl Lagerfeld designade cola flaskor och ett party-linne á la Lagerfeld (med en coca-cola light logo). Det spelar väl ingen roll vad man vinner så länge man vinner. Som avslutning började sedan filmen vi var där för att se " Friends with Benefits"

go back to the zoo?

magisk känslan är hela parken fylls i breda med trogna fans och några nyfikna som bara råkar vara på denna plats vid denna tid. man känner förväntan från publiken och lyckan när det sista bandet blir uppkallad  på Breda Barst. en festival som pågått i staden hela helgen. ett band som är världskänd och en av hollands stoltheter......go back to the zoo. efter bara fem minuters spelning hoppar och studsar galna fans. folk sitter på varandras axlar och blir kastades upp bland publiken. folk är galna, som djur och jag ler inombords när jag tänker på bandets namn. det är kul när det är lite galet och jag är inte sen att hänga på för detta är lycka en sen söndagkväll.

fokus, fokus, tappa inte fokus

känns som om jag gör allt och ingenting samtidigt. som att jag är överallt men ingenstans. jag har all tid i världen men hinner inte med någonting. det känns som om jag ser mig själv genom ett glas. att allt jag gör faktiskt inte händer. att jag snart kommer nypa mig i armen och allt har då bara varit en dröm. lustigt hur livet utspelar sig och hur en händelse kan leda till en annan. att jag en kväll för tre år sedan satt och slö surfade på jobb. skickade en ansökan utan större eftertanken och att jag sedan två månader befinner mig på en ö i Spanien, träffar min sambo, blir kär och flyttar till holland. alla saker och alla människor jag aldrig hade träffat om det valet inte hade gjorts för tre år sen. ibland känner jag mig som ett barn som leker vuxen, ni vet mamma, pappa & barn. det är väl dags att vakna ur leken. ta tag i sig själv och börja leva. livet är snurrigt just nu och jag försöker att inte tappa fokus.

hämnden är ljuv

dessa ord är nog de som hörs i min sambos huvud just nu. efter att redan ringt tre gånger under dagen för att han inte kan hitta diverse saker (bor han ens i vår lägenhet?). han ringer en fjärde gång med skratten i halsen och säger: "you can never guess what I just did...?". NÄÄÄ det kunde jag inte. han har anmält mig till ett 5km lopp i bredas innerstad om 2 veckor. 2 VECKOR! hämnden är ljuv antar jag.

uppräddad katastrof

ibland kan romantiken bara inte funka! den är inte som ett brev på posten som man själv kan bestämma sig för när det ska levereras. jag och min sambo är ett utmärkt exempel, eller iallafall jag. jag är som en vresig tonåring och en kinkig treårig. vill jag inte så vill jag inte. jag tänker för mig själv "när ska jag växa upp?" två års dagen blev minst sagt inte som planerad. med hängande underläpp och sura miner minst sagt kämpades kvällen igenom innan vi somnaden in alldeles för sent. tur att vi hade en plan B. igår kväll cyklade vi iväg till den pulserade innerstaden och slog oss ner i fönstret hos en utav de många restaurangerna. high wine. vi bjöds på fyra olika sorters vin med passande tilltugg och avslutade kvällen där med ett dessert vin och världens minsta dessert (en kokos pralin, men även den världens godaste).

kvällen var kravlös och då visade sig romantiken och vi oss från vår bästa sida.

stormen har lagt sig

stormen av ångest har äntligen börjat lägga sig lite. tänk vad snabbt man växer tillbaks till sin vardag. efter bara 2 dagar känns det som om jag aldrig har lämnat skolbänken, vilket på ett sätt känns tråkigt. men i mina ögon är det underbart! varje dag betyder en dag mindre fram till mina examen. träffade en vän som precis fått godkänt på sin slut-uppsats. lättnaden i hans ögon att han nästa vecka ska få hämta ut sitt diplom under en gruppceremoni. vad händer nu?

jaja man får ju ta en sak i taget. jag har fortfarande 2 år att beta av innan jag sitter där med lättnad i mina ögon. jag ska göra det bästa utav den tiden jag har. för tiden går alldeles för snabbt. ikväll startar denna terminen på riktigt. det är dags för terminen första student fest!

förändring är ordet

verkligheten är tillbaka. det som legat glömd och gömd under en tid. den ska nu fram och upptäckas på nytt. nya ansikten har ersatt de gamla. några saknade, några inte. kan tänka mig att salen kommer vara tom. stolar kommer gapa tomma. förändring är ordet för denna terminen. det är vad jag behöver. jag vill ha förändring. jag vill börja om pånytt. förändring, lycka och lugn vill jag finna. jag trodde man skulle känna sig trygg och tillfreds när man kommit ur tonåren. men som trasa blir kastad i vasken, har jag blivit kastad tillbaks i utveckligen. tappat fotfästet och står nervöst i hörnet och stammar. vem är denna människa? hur svårt kan det vara att bara vara sig själv? en ny värld av mycket fördomar och jag står förtvivlat och slåss i mörkret. kan man tappa sig själv? har det gått så långt att jag låter andra bestämma vem jag är. hur mycket kan man sakna sig själv innan det slås i spillror. ångest ångest. från och med idag är ordet förändring.