rosa fluffiga moln

min vardag är ett stot fluffigt rosa moln, en dröm jag inte vill vakna upp ifrån, en solig sommardag när man inte vill gå och lägga sig, en fest man aldrig vill ska ta slut. för första gången på länge trivs jag så bra med var jag är. människorna här är som mig. de är inte dömande. de skrattar åt mitt tramsande och mina barnsligheter. de vet att jag pratar alldeles för mycket och alldeles för snabbt, speciellt om jag har fått några glas vin. de tycker det är underhållande när jag pratar utan att tänka efter och sedan förbryllat försöker förklara mig ur vad jag sagt. dom kommentarerna kommer ofta och jag sitter ofta och skrattar åt mig själv, vilket alla tycker är underhållande. de vet ingen som skrattar så mycket åt sina egan skämt och pinsamheter.

sådant som jag bjuder på för att jag vågar vara knäpp, barnslig, konstig och vräka ur mig alldeles för många blonda kommentarer. jag älskar vad en utav mina nya vänner sa till mig igår, när jag just vräkt ur mig en konstig kommentar: Sandra du är varken knasig eller knäpp, du är unik.

måste tillägas att jag kände mig väldigt obekväm och blev illröd i ansiktet, men det var ett utav det finaste någon har sagt till mig. ingenting om utseende, ytligheter eller personlighet, utan bara att jag var unik.

jag tycker om att vara unik.