......fortsättning

......kvinnan som svarade i andra luren kom med bra besked. JAG HAR ETT JOBB!!!! med start på söndag. åååh ni kan knappt vänta tills jag säger vart jag faktiskt ska jobba. jag har fått jobb på bredas fotbollsstadium som bartender. hahaha. detta ska bli sjukt intressant. inte många timmar i månaden men man måste ju börja någonstans för att få kontakter och lättare få jobb någona annan stans när detta kontraktet går ut (fotbollssäsongen slutar i april).

tror även jag glömt säga att min cykel blev stulen förra veckan. så jag har fått gå väldigt många gånger eller "lånat" Js cykel. men idag ringde en turkisk utbytesstudent och frågade om jag ville köpa hennes för 500kr (väldigt svårt att få tag på en cykel med lås och ljus för en sån billig peng). denna dagen har gått förvånansvärt bra. än är det inte slut än. J är iväg med skolan på musikalen legally blonde och jag ska cykla iväg för filmmys hos Martha.

med trötta ögon och tungt huvud gick jag upp klockan åtta (ja detta är väldigt tidigt för mig) med flashbacks från natten som gått.....cosmopolitans, rött läppstift, flörtiga blickar och just det ja! en strippa. helt oförglömlig kväll. ställer mig framför spegeln och ser förvånansvärt att en panda ser tillbaks på mig. tror inte att svarta ringar runt ögonen har blivit mode, än. då slår det mig. attans. jag ska ju ha en försäljnings presentation och mina förberedelser var lika med NOLL. så vad göras? i ren panik tar jag tag i vår enormt fula spargris (som ser ut som en gris) tömmer den på mynt och sätter mig på cykeln och cyklar iväg. under tiden måste jag klura ut hur jag ska få någon till att köpa denna grisliknande spargris.....
då jag äntligen kommer till skolan möts jag av ett gäng upprörda studenter. läraren är sjuk och lektionen inställd. det var bara att sätta sig på cykeln och cykla hem igen med min spargris.

när jag kom hem la jag mig på soffan för att vila lite(läs sova) och när jag precis börjar slumra till ringer min telefon.....
nu gäller det

amsterdam.

vad händer?

tiden bara flyger iväg. schemat är fullspäckat. ledig tid fulls snabbt igen och jag känner att jag knappt inte hinner med. som att jag inte förstår vad som verkligen händer. ibland måste jag bara en stund till att stanna upp och andas. få perspektiv. hinna med ett vardagligtliv. vardagssysslor.

fått mitt nya schema som gäller framtill vår avresa. det schemat var verkligen inte att leka med. det var som att se all fri-tid rinna iväg som sanden i ett timglas. om 2 veckor slutar livet och allvaret börjar igen. på riktigt.

MEN

de kommande helgerna ska jag bara njuta. vi kör en kick-off ikväll med en vinare på puben och imorgon blir det Amsterdam med ett gäng godiiiingar.

början på nåt nytt

äntligen.

har fått tillbaks nästa alla tentor och dem har alla gått över förväntad. haha. jag tycker dom var så svåra så när jag fick mina resultat så blev jag tårögd. tänk vad ett bra betyg kan göra för en.

åh och idag är den hemska rapporten inlämnad då vi skulle intervjua familjen om deras resvanor och jag kan nu lättare andas så ikväll ska det FIRAS! först blir det vinmys hos martha och judith och sedan vidare till en husfest (eller hur man nu översätter houseparty?). sen blir det till att göra breda osäkert.

tonight is going to be wicked!

Check !

första utekvällen i breda, check!
första bakis lektionen på det nya året, check!
utsedd till den mest pratsamma i hela klassen, check! (om det är positivt får man ta med en nypa salt menmen läraren sa att det var typiskt beteende för managers så jag tolkar det positivt)

ikväll vin med Romina.

back to reality

usch imorgon är det dags. vill verkligen inte. orkar inte. kan det inte vara över nu.

det kändes faktiskt riktigt trist att åka hem igen. jag trivdes väldigt bra i sverige. kändes mycket värre att åka denna gången. varför? kan det vara för att nu visste jag redan vad som väntade. inte lika exalterad som sist. eller kanske för att jag inte vet när jag får träffa mina kära svenskar igen. saknar verkligen er alla därhemma.

under tiden jag var hemma var jag tvungen att intervjua farmor och idag skulle jag sätta mig till att transkirbera hennes intervjua. måste erkänna att det var riktigt mysigt att sitta och lyssna på hennes historier i öronen. det var så lugnande. känns verkligen löjligt. men farmors röst var som en tröstande snuttefilt. något jag kan behöva ibland.

glömde min kamera i holland under min sverige vistelse. men iallafall nu bjuder jag på några bilder ifrån min holländska jul.