det känns som om livet bara rusar förbi och jag hinner inte med. allt i hemmet försummas för tids brist och visst ska man leva i nuet och bara njuta. det har jag varit duktig på länge. men när jag vaknade igår morse på skakiga ben, dunkade huvud, skrapsår, blåmärken och ett oförklarligt blått och svullet finger från natten som var, bestämde jag mig för att något måste ändras. shiiiit vad surtant och tråkigt det låter! livet ska ju alltid vara en fest och jag räknar inte med något annat. men något måste ändras.....vad vet jag inte än.
jag kanske ska börja med något litet som en ny soffa?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar