Gårdagen bjöd på nostalgi och gamla minnen. Att inte behöva göra sig till, att inte för en sekund tänka på vad man sa och hur man sa det, för att de förstår vad du menar. När blickar talar för sig själv och när tysta uppspelta fniss säger mer än ord. Att skratta utan dess like. Att några kan känna en så väl att man inte ens behöver avsluta sin mening, att prata i mun på varandra. Säga samma saker samtidigt.

.Vänskap.